.

Resekompanjoner!


Att sparka på den där är väll inget? ;)


Någon, fisk, tina, sasa, thai & sara! haha


Gruppbild!


Det goda livet!


haha!


Vår favvo


"KL !!!!"


Taman Negara, jepp!


Jag & sara solar!


norrländskt


plask!


Plockat ur den vietnamesiska vardagen


Erawan!

Som sagt, eftersom att vulkanen pa island bestamde sig for att vakna till liv dagarna innan var (och manga andras) hemresa sa har vi levt i ovisshet ett tag, att ta sig eller icke ta sig hem, det ar fragan! Imorgon lamnar vi iallafall soliga soliga hua hin och aker in till bangkok, forsoker oss pa lite shopping samt tar oss ut till flygplatsen och kollar med air china hur landet lutar. Om dom sager att det finns en liten gnutta hopp sa aker vi till kina (lyfter fran thailand kl 20.00 svensk tid) och mellanlandar dar! ...och hoppas sen pa att vi tar oss darifran. Vi vet av tidigare erfarenhet att den flygplatsen inte ar en rolig plats att vistas pa.. kallt , trakigt och ackliga hamburgare. Det kan aven Tina intyga ;) Sa vi haller tummarna pa att vindarna vander at ratt hall de kommande dagarna sa vi slipper allt bok! Men maste vi stanna sa ar det inte sa synd om oss trots allt ;) Nasta gang vi kikar in sa kan vi befinna oss precis var som helst pa jorden, tjing! ;)

Har om dagen borjade vi rakna hur manga dagar vi hade kvar av var resa, det var inte manga, vilket efter nio veckor kandes ofattbart. Nu borjar vi rakna om, spekulera pa hur manga det kan bli, an mer ofattbart.
 Medens vulkanen lever sitt eget liv, fortsatter vi varat har nere.
Har om dagen, hemkomna fran stranden, borjade vi fundera pa om den blinda flacken plotligt blivit extra aktiv, for somliga sekunder kunde vi inte se skymten av varandra, eller kunde det bero pa att vi bada fatt solsting. Sanningen var den, att varje gang nagon passerade var tradorr, var det svart att urskilja vad som var manniska och inte. Sa det hade kanske varit lampligt om vi lyckades ta oss hem med det planet som ar tankt, ytterligare en faktor som pekar pa att det ar pa tiden, ar att vi gjorde ett foto projekt av det hela, for mycket ledighet. Men och andra sidan, vi njuter av det, och det underlattar att det ar dorren vi smalte in i, for var det stranden, vaggen eller andra kritvita ytor! Vi ar med andra ord inte langre nagra strandade salar, nu ar vi bara strandade!
Nu vantar nattmarknad. Hej.

Laddade infor det omtalade fullmoon med linnen och allt ;)


Forfesten pa deras balkong


Efter missen med flyget sa fick vi stanna i phuket, inte sa illa nar allt kommer omkring!


nojd!


Men till saigon, vietnam kom vi oss och har sitter sara i en av krigstunnlarna!


Nha trang!


Farsk frukt, ja tack!


boozecruise!


och batganget. hehe!


nagot slags lady gaga move...saga vad man vill om detta


ratt harliga skyltar! :D


Och for ovanlighetensskull sa solar vi litegrann ;)


Kan inte pasta att man kanner sig trygg i trafiken bestaende av mopeder och inga trafikljus ;)


Vi skulle halsa pa tigrar men blev avradda detta, sa vi fick se leosar istallet. Ingen hit!


Vi besokte Erawan vattenfallet! Harligt! Hade garna haft mer tid dar :)


Solnedgangen i Kanchanaburi!


Sen var vi inte riktigt med pa noterna nar nyarsfirandet drog igang (vattenkrig!). Vi skulle resa men varken vi eller ryggsackarna fick vara torra! Satte oss i minibussen som skulle ta oss hit till hua hin och fick byta om fran topp till ta.

Sa ja, i Hua hin befinner vi oss nu! Ett riktigt turiststalle (ett fint sadant med harlig strand och stekande sol), tre timmar utanfor bangkok. Ungdomar ar valdigt sallsynt har ocksa kan jag meddela! haha. Men vi njuter av solen sa lange den tanker skina och vi kommer att stanna och ta igen oss har den sista veckan. Aterstalla kroppen lite! Dock hade vi onskat att fa shoppa lite i bangkok sista dagen, sa haller tummarna pa att kaoset lugnar sig en aning!

Nu ska jag ga och se vad det blev av sara! KRAM

Eftersom vi nu gav Nha Trang nagra extra dagar, tankte vi att det skulle utforskas ordentligt, darfor kunde vi saklart inte missa erbjudandet om en booze cruise. Vi begav oss darfor igar eftermiddag till sjoss, tillsammans med ett tjugotal andra, for att starta kvallen med en rolig forfest pa baten. Nar de skjutsat tillbaka hela patrasket till en bar i stan, kom vi pa att vara alltinkluderat timmar var over, sa kunde vara en ide att hamta portmonan for att fortsatta kvallen. Vi tankte smita forbi baren som tillhor vart hostel, men det kunde vi glomma, dar handlade det inte om att kunden bestammer om de vill ga in eller inte, du praktiskt taget drogs in, eller an varre. Det var nara att froken Isberg tackade mig for en trevlig resa redan dar och da. En tanig tanig Vietnames far for sig att det ar en bra ide att bara in sina kunder, han tar till med de fa musklerna han har,  och upp i hans famn flyger Johanna, jag forsoker tafatt hjalpa till att halla upp henne, men han borjade saklart att springa in. Paniken i mina ogon lyste starkt, nar jag inser att detta inte kommer halla manga sekunder. Jag ser framfor mig hur hans armar knacker ihop, han tappar forfastet, och hur han i samma sekund, tappar Johanna, over sig. Mycket riktigt, skillnaden var bara att han kastade henne, och hon finner fotfaste, men dock inte han. Alla har sakert nagon gang sett en katt springa sa fort efter en leksak pa ett glatt golv, att den tappat fastet, och tassarna bara glider runt pa golvet. Den spinner runt med benen i vild fortvivlan, tills den faller. Exakt sa sag han ut, han slungades av sin egen fart ratt under biljardbordet som stod i entren. Den synen ar orsaken till dagens traningsvark i magen. Kvallen fortsatte darefter pa samma glada niva med manga glada engelskman med manga roliga historier. Nog om detta, kanns som tiden borjar rinna ut, sa vi maste for ovanlighetens skull schemalagga de sista fjorton dagarna nu och dess kulturupplevelser, som inte bara innehaller alkoholfortaring hadanefter. Utan det ar allt fran att vandra in som levande kottbitar till tamtigrarna, som kanske inte alls kanner for att vara tama den dagen vi ar pa besok, till ett besok pa mekongfloden iovermorgon, thailandska nyaret och bra mycket mer som ska hinnar med. 
Trots det sa har vi lart oss att den basta planen, ar att inte ha nagon plan alls! Hej!

Vi har aterfunnit oss till ett av de basta boenden vi haft under resan. Borta bra men hemma bast som man sager, kanner att vi borjar kunna detta stalle, vilket ocksa gor att vi kanner oss komfortabla dar. Oppet 24timmar om dygnet, mysiga cafer tillgangliga, flera vaningar, mycket trevligt folk runt om. Vi har aven blivit duktiga pa att orientera oss pa stallet, basta sovbankarna finns pa andra vaningen, basta golv varmen finner vi i ett badrum i narhetenn, ratt skont nar natt timmarna borjar smyga sig pa och det ar tandborstaningsdax. Att kanna till dessa extra formaner kanns fint, nar stallet vi pratar om ar Phukets flygplats.
  Tanken var att vi skulle befinna oss i Vietnam, just nu i skrivande stund, men icket det. APRIL, APRIL! Dumma, dumma, lattlurade svenskasillar!

Okey, vi tar det fran borjan, efter regn kommer sol, men i Sara och Johannas varld fungerar det tvartom. Efter sol kommer stortskurar av elande. Vi har just haft en toppentid pa koh tao, koh phangan och under fullmoon! Men mer om det, nar bilder finns tillgangliga. Tidigt i ottan begav vi oss alltsa mot det vi trodde skulle sluta med Vietnam. Det var bil, bat, buss, buss, buss och buss, vi skickades runt land och rike. Slutligen kom  en man och fragade vars vi skulle, vi forklarade att flygplatsen var varat mal. Extra hyggliga tog de bara en ringa summa for att slappa av oss dar, perfekt tankte vi. Dar satt vi sedan med 3 klisterlappar som visade vilket stalle vi skulle till, vilket kompani vi akte med, och en extra tydlig lapp dar det stod Airport. Som tva markta kaninen bumlar vi vidare med en otroligt varm buss. Jag somnar som en stock och nagon borjar sakta men sakert nypa och spakra pa mig allt mer. Tiden borjar knappa ivag. Det blir nagra smabittra samtal med busschafforerna, och lite summering med tva andra som ocksa blivit airportmarkta, om att detta borjar bli stressigt. Blir sedan avslappta annu en gang i vildmarken, och de pekar pa en taxi efter manga om och man. Det vill saga, efter att johanna statt och halvskrickigt till en gravid thai, deras humor korckade om man sager sa. Dit skyndar vi vilket som, och inser att de bara lurat ivag oss. Storbussen och hela kompaniet har forsvunnit och dar star vi fyra och har 30 minuter pa oss till flyget. Det tar en timme till flygplatsen. Toppen. Men nagra tror vi kan hinna om chafforen gor sitt baste. Han forstod inte engelska och uppenbarligen inte att vi hade brattomt, han korde sa langsamt han kunde och har sitter vi nu! En notis pa det hela, vi ar inte tva virrhonor som inte har nagon distans till tidsmarginaler, utan detta handlade om 4 timmars forsening. Glad pask! Nu ska det ombokas :) hej!